Runt om i världen finns det en mängd kristna systrar och bröder som på olika sätt utsätts för förtryck, förföljelse och lidande för sin tros skull. Trots det fortsätter man att fira gudstjänst, be och leva som kristen. Det har väl aldrig funnits en period när sådant inte förekommit någonstans. Ibland är det bokstavligen talat livsfarligt att vara öppet kristen, ibland är kanske förföljelsen mer subtil och tar sig uttryck på andra sätt. I Sverige har vi under mycket lång tid haft religionsfrihet. Det var väl förstås enklare förr när alla hörde till statsreligionen Svenska Kyrkan på ett lagom sätt. Nu vill många svenskar utöva olika sin religion på många olika sätt. Det är, som vi vet provocerande för många. Lustigt nog verkar de som blir allra mest provocerade av detta vara de som säger sig inte själva ha en tro och numera är ju också kristna som vill utöva sin religion provocerande. Till och med inom Svenska Kyrkan är det på vissa håll provocerande, upprörande och faktisk i vissas ögon tjänstefel att tala om Jesus.
Läs HÄR.
Är det inte bara att inse att det till och med inifrån pågår en attack mot Kyrkan. Det är nog dags för en motståndsrörelse!
tuggastilla 
Jo, det är sant. Jag menade väl kanske mer motstånd – är absolut inte ute efter marginella eler marginaliserade sekter.
Prästkåren viker sig hela tiden i alla frågor. Allt för att bli populära. Motståndsrörelser har det funnits många inom kyrkan. Tyvärr tenderar de att bli marginella sekter.