0

Karmelitnunnor

Ni minns väl dokumentärfilmen Nunnan av Maud Nycander? Den gjordes 2007 och sändes på TV samma år (tror jag).

Själv var jag helt tagen av den. Jag har precis köpt den på DVD. Jag kände att jag gärna ville kunna titta igen. Dessutom har jag ju snöat in på Karmeliterorden genom Wilfrid Stinissen.

Jag tyckte det var fascinerande att så många människor blev så oerhört provocerade av hennes livsval. Tänk vad fantastiskt att få en sådan kallelse och att få nåden och glädjen att följa den.

Karmeliterordern i Sverige har en väldigt fin hemsida där man kan läsa om den. Bland annat kan man läsa om hur en dag i klostret ser ut:

05.00 Uppstigning
05.30 Tidebönen Laudes
06.00 Frukost under tystnad
06.45 Inre bön i koret
07.45 Tidebönen Ters
08.00 Mässa
08.45 Arbete
10.30 Andlig läsning                                          
11.25 Tidebönen Sext
11.45 Lunch under högläsning
12.40 Rekreation
13.20 Vilotid
14.00 Tidebönen Non
14.20 Arbete
17.00 Inre bön i koret
18.00 Tidebönen Vesper
18.25 Kvällsmat under högläsning
19.05 Rekreation
19.55 Tidebönen Completorium och Läsningstidebönen
20.45 Fritid i cellen
22.00 Sovdags (senast)

Jag har också funderat på att gå på Operan och titta på Poulencs opera Karmelitersystrarna. Jag såg den förra gången den sattes upp och minns det väldigt suggestiva slutet. Karmelitsystrarna (Dialogues des carmélites) är en opera av Francis Poulenc.  Bakgrunden till operan är faktiska händelser under den franska revolutionen. Nunnorna i karmeliterklostret förföljdes för sin tro. När klostret stängdes, möttes nunnorna i hemlighet för att efterleva sin ordens regler. De häktades och dömdes till döden. Alla nunnorna utom en gick till giljotinen. Marie de l’Incarnation greps inte.

Det är hennes berättelse som ligger till grund för operan.

Annonser
0

Maria

Jag har glädjen att ha ikonmålande vänner. Jag har fått en fantastisk Maria-ikon.  När jag fick frågan vilken ikon jag önskade mig så svarade jag en Maria-ikon utan att egentligen tänka efter särskilt mycket.

Det fantastiska är att när jag (efter ett par år) fick den hade Maria kommit att betyda allt mer för mig. Hon är ju annars på många sätt sorgligt bortglömd i Svenska Kyrkan. Lyckligtvis har fler av oss kommit närmare henne.

Wilfrid  Stinissen har skrivit en underbar bok om Maria, den har jag redan nämnt.

Nu håller jag på att läsa en otroligt härlig bok om livet i Karmel. Egentligen en handbok för systrarna och bröderna i Karmeliterordern men sååå användbar och tänkvärd även för oss ute i ”vanliga” världen.