0

Tomas Sjödin IRL

Tomas Sjödin tillhör en av mina favoritförfattare. Jag var länge VÄLDIGT tveksam till att läsa hans böcker eftersom jag trodde att det skulle bli jobbigt känslomässigt. Nu talar jag alltså om hans första böcker ”När träden avlövas…”, ”Den enklaste glädjen” och ”Reservkraft”. De som bland annat handlar om hans familj och livet med två obotligt sjuka barn.

Jag grät och läste och grät och läste och läste och grät. Trots att det är så förfärligt sorgligt är hans böcker märkligt livsbejakande. Jag tror att det kanske beror på att han har hittat och kan beskriva det som är kärnan i livet. Kärleken.

Kärleken till Gud, till sin fru och pojkarna, till vänner, ja, till livet.     Han förmedlar en livshållning som väcker längtan.

Även i hans senare böcker återkommer denna livshållning, visdom  om man så vill. Han är SÅ klok. Jag tycker också att det är så  fantastiskt att han kan skriva så oerhört personligt och innerligt utan  att någon gång lämna ut sin familj och sig själv för mycket. Han har  verkligen hittat balansen mellan personligt och privat. Jag är så glad och tacksam över att han vill dela med sig.

I går hade jag förmånen att få lyssna till honom och Magnus Sundell i ett samtal om hans nya bok, romanen”Tusen olevda liv finns inom mig”. Jag blev RIKTIGT nyfiken på den. Vi fick ju lite smakprov och glimtar ur romanen och det gav mersmak. Jag köpte den förstås och fick den signerad.

0

Stilla motstånd

Jag har börjat meditera regelbundet igen. Jag gjorde det för ett par år sedan men slutade av någon anledning. Jag var på retreat för inte så länge sedan och det ledde till en nystart. Meditationen får mig att må bra fysiskt, psykiskt och inte minst andligt. Att sitta sig till stillhet, att samla sig, att ge rum för Gud, att andas Guds ande – det ger så otroligt mycket.

Jag har precis läst i tidskriften NODs senaste nummer (3 2011) om motstånd, kristet motstånd. Bland annat skriver man om Patrik Hagmans bok med titeln Om Kristet Motstånd.

Jag brukar ibland tänka mig att jag ingår i en motståndsrörelse. Både som en liten yttepyttedel i motståndet mot de onda krafter som härjar men också som en del av ett motstånd mot hur världen ser ut, hur samhället och våra värderingar förändrats och förstörts.

Motstånd kan vara aktivt eller passivt. Mitt motstånd är passivt aktivt. Jag avstår från en del saker, tar avstånd från en del företeelser och jag ber och mediterar.

Visst kan jag ibland längta efter ett annorlunda, alternativt liv, men nu är jag ju här – med min familj, mitt arbete och min vardag. Jag försöker skapa mig en vrå i världen där jag kan leva som jag finner viktigt och riktigt. Ibland snurrar livet på alldeles för snabbt och det är lätt att tappa fotfästet och komma i obalans. Det märkliga är att när jag använder de redskap jag fått – meditation, gudstjänst, retreat, andlig läsning, pilgrimsvandring, bön och eftertanke, då bromsas allting upp, balansen finns kvar och det går lättare att leva det liv jag vill leva. Det går lättare att göra ett stilla motstånd – och jag tror att det faktiskt gör skillnad.