0

NU ÄR TUGGASTILLA TILLBAKA

IMG_0441Ska man våga dela med sig av sina tankar och funderingar? Det har blivit så hätskt därute. Samtidigt vet jag hur mycket jag uppskattar att ta del av andras funderande. Det händer så mycket runt omkring som är värt att fundera över. Det är mycket man förväntas ta ställning till och ofta kan det hjälpa till att läsa andras tankar. Så…nu fortsätter jag.

Jag läser fortfarande mycket och tänkte dela med mig av det. Jag är kristen i Svenska Kyrkan och har en hel del funderingar, frågor och tankar om var Svenska Kyrkan är på väg, vad som är Svenska Kyrkan och hur jag och många mig mig vill se Svenska Kyrkan.

Jag tillhör nomineringsgruppen (hemskt ord) Frimodig Kyrka och står på valsedlarna till Kyrkomötet (plats nr 18) och Uppsala stifts stiftsfullmäktige (plats nr 2). Spännande och roligt!

Det som fick mig att ta det slutgiltiga steget till ett aktivt engagemang var frågan om Strukturutredningen (otroligt nog med namnet Närhet och samverkan). Jag är fortfarande förstummad över hur ett (nästan – ) enigt Kyrkomöte ( utom FK) lyckats med konststycket att rösta fram ett förslag som med all säkerhet kommer att minska det lokala inflytandet i kyrkan och kalla det för att demokratin ökar.

Därför är det otroligt viktigt att all vi som INTE vill ha partipolitik i kyrkan, som vill att kyrkfolket ska ha inflytande och som, kort sagt, vill att Svenska Kyrkan ska få vara Kyrka nu mobiliserar oss.

1

Predika mera?

Jag är ingen teolog. Jag skulle gärna vilja läsa teologi någon gång (kanske när man blir pensionär) men även om jag läser en hel del teologisk litteratur vill jag ha hjälp!

Vi har i min församling många präster som är goda predikanter. Några bättre än andra och det är väl som det ska vara.

Men…    

Jag saknar undervisningen i predikan. Det är så mycket som jag inte förstår och inte vet, och då menar jag inte i första hand de svåra trosfrågorna utan helt enkelt allt det som säkert är självklart för prästerna. Geografin, den historiska bakgrunden, språkförståelse, översättningar, sammanhang, kopplingar, hänvisningar, tolkningar  och allt annat sådant. Tips och referenser till var man kan läsa mera skulle också vara bra att få. Eller varför inte ett Bibelstudium light att kunna gå och tugga vidare på under veckan.

Kanske vi skulle ha lite anteckningspapper och pennor liggande för den som vill anteckna?

Man kanske till och med skulle kunna våga sig på att ställa en fråga?

Dessutom tycker jag ibland att predikningarna är alldeles för långa och många. Det är ganska ofta som en predikan i själva verket innehåller både två och tre, och det är väl onödigt. Det är bättre, tycker jag, att få en kortare sammanhållen och innehållsrik predikan som man kan gå och fundera och tugga vidare på än att liksom ha flera olika att splittras mellan.

 

 

0

Skolavslutning igen….ett förslag!

BloggarDag skriver om skolavslutningstjafset igen.  Det är ju snart dags igen. Som jag ser det är det väl egentligen inte så svårt. Låt skolorna hålla sina avslutningar i aulan, på skolgården eller annan neutral plats och bjud sedan in till traditionell skolavslutning i kyrkan för de familjer som vill.

Tänk en härlig skolavslutningsgudstjänst med finklädda barn, blommor och jordgubbstårta till kyrkkaffet. Det kunde väl vara något? Att få sjunga in sommaren, att få be för alla barn och familjer, att välsignade få sändas ut i sommaren.

Visar inte debatten och problemen som beskrivits hur fast vi är i statskyrkotänket? Om nu staten förbjuder skolan att ha avslutning med konfessionellt innehåll är det ju inte kyrkans sak utan skolans.

Den längtan som finns hos många att ändå fira skolavslutning i kyrkan är förstås något som kyrkan bör glädjas åt. Passa på vet jag att utnyttja den och bjud in till stort dundrande skolavslutningsgudstjänstfirande med hur mycket Gud, Jesus och tro som helst!

0

Gudstjänst – att slå knut på sig

Gudstjänstgrupperna i min kyrka hade träff igår för planering inför sommaren. Vi fick också tillfälle att lyssna till en av våra präster som talade om gudstjänstfirande och delaktighet och en massa annat.

Vi fick välja två saker som var viktigt för oss i gudstjänsten och det blev en väldig blanding. Nattvarden, gemenskapen, stillheten/andrummet, bönen, psalmsången, predikan, kollekten/missionen, att kunna höra vad

som sägs, att förstå vad som händer.

Man kan väl vara ganska säker på att om allas våra önskemål och ideer skulle tillgodoses så skulle gudstjänsten se olika ut varje gång.

Vi firar Högmässa, Kvällsmässa, Familjemässa, Pilgrimsmässa, Förbönsmässa, Taizeemässa, Ungdomsmässa och vardagsmässa.

Alla lite olika och fyller lite olika behov. Det finns en risk att kyrkan även här slår knut på sig i försöken att uppfylla allas behov, att vara alla till lags. Det finns ju oändliga möjligheter….pensionärsmässa, HBTmässa, mammamässa, pappamässa, invandrarmässa, arbetslöshetsmässa, meditationsmässa, jympamässa,dansmässa, raggarmässa, MCmässa, båtmässa, husdjursmässa, trädgårdsmässa…

 

0

Att växa i tron går lättare med god jordmån

Jag har varit på familjemässa idag. En härligt fin gudstjänst med barnkör, juniorer och miniorer och så vi andra förstås. Predikan handlade om att växa och några av församlingsmedlemmarna berättade om situationer där de vuxit. Miniorer och juniorer hade förberett predikan genom att teckna och måla bilder av situationer där de växt.

Som ni ser så var det lite blandat – lära sig räkna, kunna sitta upp på hästen  alldeles själv, lära sig alfabetet och kunna hänga upp sina kläder till exempel.

Egentligen är ju bilderna av växande ganska uttjatade – men det gör dem inte mindre sanna för det.

Förutom allt det där gamla vanliga – vatten,ljus och näring – behöver vi utrymme för att växa och då helst en plats med god jordmån, och så kanske helst lite god omvårdnad.

För många år sedan när jag efter en lång tids bortavaro började vända tillbaka till kyrkan ville jag vara ifred. Jag ville få vara ganska anonym och inte behöva känna något krav på mig att behöva delta, medverka eller engagera mig.

Som tur var kunde jag få vara det den tid som behövdes och ändå få känna att jag hörde till, att jag var en del. Så småningom, genom människorna som fanns och finns där (och kanske att den Helige Anden hade ett finger med i spelet) kunde jag växa och utvecklas.

Jag är så otroligt glad och tacksam för det  – här fanns och finns den goda jordmån som jag behövde – och behöver.

Låt oss tillsammans bilda den goda jordmån vi behöver för att kunna växa i tron.

 

 

 

2

Bra och tänkvärt. Läs!

Hela Pingsten

Den församling jag inspireras mest av i Sverige tillhör Svenska kyrkan. Medan deras samfund tappar medlemmar fortare än blixten har S:ta Clara kyrka i centrala Stockholm vuxit massivt. När Carl-Erik Sahlberg blev präst där var det inte fler än tre tanter som kom för att lyssna på hans predikan. Idag kommer hundratals till Gudstjänsten varje söndag. Det är en av de mest välbesökta svenskkyrkliga församlingarna i landet. Och många av dem har kommit till tro genom Claras verksamhet. Receptet är en passionerad diakoni gentemot människor i nöd i Stockholms innerstad, kombinerat med evangelikal tro, frimodig evangelisation och brinnande karismatik.

I sin bok Den växande kyrkan beskriver Sahlberg hur han gjorde en prästmötesavhandling, flera år innan han kom till Clara, om vad vi kan lära oss om församlingstillväxt från kyrkohistorien. Han tittade på fem växande rörelser: urkyrkan, kelterna, Jesuitordens mission, pietismen samt den moderna karismatiska rörelsen och fann nio gemensamma nämnare…

View original post 156 fler ord

0

Kyrka eller …

Jag lyssnade häromveckan på en amerikansk katolsk podcast. Bland annat handlade den om protestanternas knepiga inställning till auktoritet. Det var frågor kring Bibel, Nattvard och annat. De frågade sig också vem som har tolkningsföreträde i den protestantiska kyrkan – och det kan man ju fråga sig.

Här i Svenska Kyrkan känns det ju lite märkligt att en samling politiskt valda ska ha auktoritet att bestämma trons uttryck och innehåll.

Men så är ju Svenska Kyrkan för många av dem bara en folkrörelse vilken som helst.

Jag frågar mig ibland vad som ÄR Svenska Kyrkans hållning i olika frågor – svaren är nästan alltid innehållslösa.

Bilden här är från Svenska Kyrkan Göteborg – lägg märke till vad som INTE finns med…

Tro?

Gud?